Krig och fred: Kritiska reflektioner över texter från ”Helgon utanför målning” av poeten Ahmed Al-Salami

Dr. Ahmed Al-falahi

 

”Poesi” har sin distinkta förmåga att uttrycka känslor och fokusera på de komplexa mänskliga frågorna. Dessutom berör poesi olika ämnen, såsom vikten av krig och fred. Här kommer vi att fördjupa oss i flera texter från samlingen ”قديس خارج اللوحة” (Helgon utanför ramen) av poeten Ahmad Al-Salami på ett konstnärligt och filosofiskt sätt.

 

Fred

 

Bland krigens damm,

 

Och efter varje krig,

 

Uppstår freden, sorgsen och ensam,

 

Endast de dödas ögon vänder sig mot den.

 

I den föregående texten adresserar Al-Salami bilden av fred för att gestalta en dyster skildring av krig. Han förmedlar motsägelserna i det samtida livet genom samma kontraster mellan fred och krig. Han iaktar enheten och sorgen som omger freden, samt bristen på omsorg som människor visar för denna fred som borde omfamna dem med lugn. Al-Salami betonar användningen av symbolik och metaforer för att fördjupa klyftan mellan fred och krig, och förmedlar sitt filosofiska budskap till läsaren laddat med hela dess betydelse.

 

Genom att tillämpa teorin om social kritik på texten kan vi urskilja att Al-Salami använder denna bild för att kritisera samhällets glorifiering av krig och förakt för samhällsfred och fred i dess omfattande bemärkelse. Här speglar poesin den tragiska naturen hos krig och avvisar allt försvar eller försköning av det som ses av dem med egenintresse.

 

قدِّيس خارج اللّوحة": ديوان جديد للشاعر أحمد السلامي وتجلي ...

 

Litterär, språklig och filosofisk analys:

 

Den föregående texten utmärks av en djupgående poetisk stil med språklig och strukturell enkelhet. Denna stil används konsekvent av Al-Salami i hans skrivande och förkroppsligar hans estetiska teori som betonar enkelhet, omfattning och abstraktion. Han använder poetiska bilder, metaforer och semantiska dimensioner för att förmedla sin erfarenhet av krig och fred. Han skildrar sorgen, ensamheten och mänskligheten i denna fred. Dessutom ses freden inte av mördarna, utan endast av de dödas ögon som ser den när de avviker mitt i förödelsen. Texten antyder motsägelsefulla känslor och de dagliga motsättningarna mellan krig å ena sidan och fred som förblir sorgsen och ensam mitt i förödelsen som krig och konflikter har orsakat.

 

Språkligt diversifierar Al-Salami användningen av språk, ordförråd, verber i presensform och adverb för att skapa bilder, symboler och metaforer som tjänar hans poetiska uttryck. Poeten använder enkla ord med starka konnotationer som fångar uppmärksamheten och uttrycker hans känslor gentemot krig och fred. Bilden av ”krigens damm” signalerar omfattningen av förstörelse och kaos, medan ”de dödas ögon” symboliserar omfattningen av sorgen som är resultatet av krig. Dessutom använder han språket skickligt för att förmedla de psykologiska effekterna av krigskonflikter och deras påverkan på människor och land.

 

Från ett filosofiskt perspektiv speglar poeten begreppet krig kontra fred som en filosofisk idé i sin text. Han diskuterar följderna av krigets konsekvenser och bristen på förmåga hos freden att åstadkomma förändring. Således anspelar han på framträdandet av fred som sorgsen och ensam, vilket speglar fredens historiska temporära natur, där konflikter är normen och freden är undantaget. Poeten presenterar idén om instabilitet och människans oförmåga att uppnå kontinuerlig fred.

 

Genom att tillämpa teorier om poesikritik på texten ”Fred” finner vi:

 

”Bland krigens damm”

 

I denna mening kan vi använda den symboliska elementteorin för att tolka den. ”Krigens damm” hänvisar till mörkret, förvrängningen och förstörelsen som är resultatet av krig. ”Krigens damm” var tidigare begränsad till strider med hästar och direkta sammandrabbningar. Nu har det dock fått olika betydelser, såsom kärnvapendamm och damm som genereras av moderna vapen. Poeten tycks indikera att krig initieras av ena sidan och den andra sidan består av besegrade döda.

 

”Och efter varje krig”

 

Genom att tillämpa teorier om tid och rum i poesi på denna mening ser vi att den hänvisar till tidsavståndet på grund av krigets längd. ”Och efter varje krig” antyder frekvensen av krig och deras påverkan på verkligheten och individer.

 

”Freden uppstår, sorgsen och ensam”

 

Genom att använda teorin om ljud och resonans i poesi finner vi att den omfattande konceptet av stabilitet i fred här personifieras. Freden framträder som sorgsen och ensam och fångar inte någons uppmärksamhet. Denna tolkning stöds av teorin om visuell bild, där freden framställs som en sorgsen och ensam enhet.

 

”Vänd dig inte till den”

 

Poeten separerar denna mening till en självständig rad, som om det vore en inbjudan att ignorera freden. Detta kan förstås med hjälp av teorin om språklig dominans i poesi, följt av ett undantag.

 

”För utom de dödas ögon”

 

Enligt teorin om visuell symbolik i poesi symboliserar ”de dödas ögon” de brutala effekterna av krig. Endast de döda, som har betalat för fred med sina liv, känner igen dess betydelse efter att de har lämnat livet. De representerar den förtryckta sidan som betalar priset för ingenting.

 

Sammanfattningsvis kan vi säga att texten kan betraktas som en samling protester mot kriget och den förstörelse det för med sig, samt den falska känslan av fred. Poeten ser att det inte kommer att finnas någon fred så länge de dödas ögon fortfarande ser mördaren le och fäderneslandet gråta.

 

”Helgon utanför tavlan”

 

Det jag vet helt säkert

 

är att du tillhör människosläktet

 

föder barn

 

och står som alla andra framför bankomaten

 

du sörjer och gläds

 

som vilken människa som helst

 

du är övertygad om det själv

 

du drar lugnt ut dina drag

 

från insidan av den tavla

 

som du tror att du är inuti

 

och när du återfår din skugga

 

betraktar du tavlan utifrån

 

du kan närma dig mer

 

du kommer att se att profeterna och helgonen i tavlan

 

saknar inte din bild

 

eftersom du inte är en av dem.

 

I texten ”Helgon utanför tavlan,” som för övrigt är titeln på poesiboken av författaren Ahmed Al Salami, avslöjar han de mänskliga aspekterna som förenar oss alla. Han betonar den mänskliga förmågan att empati och gemensam erfarenhet. Han talar till sig själv och ser sig själv genom spegeln av självet och den andra, och adresserar sig själv som en individ som lever ett vanligt liv, sörjer och gläds, och står framför bankomaten som vilken annan människa som helst.

 

Om vi tillämpade tolkningsteori och symbolisk analys inser vi att författaren syftar på människan som en grundläggande enhet i samhället och att mänsklig tillhörighet överstiger gränser och diskriminering. Författaren antar den vanliga människan som en helgonfigur, men utanför tavlan, då tavlan antyder en fast plats där karaktärerna formades över tid, och utanför tavlan betonar författaren människans förmåga att leva och uppleva i den verkliga världen med sina egna känslor och personliga erfarenheter.

 

Litterär, språklig och filosofisk analys:

 

I denna text återskapar författaren bilden av den vanliga människan genom vad han ser som dagliga variationer som uppstår genom tidsförändring och utveckling. Författaren avslöjar för den adresserade personen att hon tillhör mänskligheten som helhet, och så visar författaren den djupa mänskliga andan och förmågan att känna och dela gemensamma mänskliga erfarenheter. Sedan tar han upp förhållandet mellan individens vardag och rutinaktiviteter som att stå framför bankomaten, som en konstant rörelse som sammanfaller med det dagliga livet, och samtidigt med författarens förhoppning för den adresserade personen, som är införlivad i tavlan och tillhör den från sitt perspektiv. Det är dock inte angeläget för de heliga och profeterna i tavlan. Detta är en känsla av främlingskap och ensamhet, även om den är bredvid dessa profeter. Han uppmanar sig själv att gå ut och leva det liv som tillåter honom att känna sig själv även om det är fyllt av fel.

 

Författaren använder bilden av vardagslivet för helgonet och dess mänskliga känslor som sorg och glädje för att nå fram till läsaren. Författaren betraktas som skicklig i att överföra olika känslor och känslor genom användning av språkliga uttryck, poetiska bilder och litterära tekniker. Detta kallas teorin om känslor och tillhörighet inom poesikritiken, för att förstå hur denna bild påverkar känslorna och läsarens interaktion med texten.

 

Språkligt sett tenderar Al Salami som vanligt mot en enkel stil för att uttrycka tankar och vanliga mänskliga erfarenheter på ett direkt och förståeligt sätt. Han använder vardagliga ord som ”bankomat” och ”sorg och glädje” för att belysa den adresserade personens dagliga rutin som en individ eller som den andra. Genom att behärska det enkla språket framhäver han kontrasten mellan individens normala tillstånd och den konstnärliga och andliga världen inom henne.

 

Filosofiskt sett är texten förbunden med idén om mänsklighet och mänsklig existens. Författaren presenterar den vanliga individen och hur hon känner och upplever olika känslor och känslor och lever ett vanligt liv. Sedan förstärker texten idén om reflektion och kommunikation med konst och skönhet, vilket speglar individers filosofiska förmåga att förstå världen och uppnå harmoni mellan själv och omgivning. Texten ”Helgon utanför tavlan” uttrycker idén om mänsklig identitet och att befria sig från påtvingade idealbilder.

 

 

* Spektra av litteratur och tanke 2023